Cancer i bukspottkörteln är allvarlig sorts cancer som oftast drabbar äldre personer. Varje år får ca 900 personer i Sverige diagnosen bukspottkörtelcancer.

Cancer i Bukspottkörteln

Cancer i bukspottkörteln är en av många cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men deras gemensamma nämnare är att de börjar med att ett fel uppstår i någon av kroppens celler. Cancer i bukspottkörteln börjar oftast i den gång som finns i körteln och som bukspotten rinner genom. En cell börjar dela sig ohämmat och efter en tid, ibland flera år, bildas en tumör.

cancer i bukspottkörteln

Orsak till cancer i bukspottkörteln

Man vet inte mycket om orsaken till cancer i bukspottkörteln. Den enda säkert bevisade riskfaktorn är rökning. Enligt olika undersökningar löper rökare dubbelt så stor risk som icke-rökare att drabbas. Cancer i bukspottkörteln är ovanlig bland yngre personer, tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor. Varje år får omkring 900 personer i Sverige cancer i bukspottkörteln.


Symtom på cancer i bukspottkörteln

Symtomen på cancer i bukspottkörteln är ofta diffusa och kommer i ett sent skede av sjukdomen. Gulsot (ikterus) är ett vanligt symtom. Tillsammans med gulsoten förekommer ibland klåda som för en del är det besvärligaste symtomet. Ett annat symtom är smärta i buken. Den beskrivs av patienter som en molande värk som är konstant hela dygnet.

Aptitlöshet och viktminskning är andra vanliga symtom på cancer i bukspottkörteln. Dessa symtom leder till energibrist som i sin tur kan leda till trötthet, retlighet och nedstämdhet. Avföringen förändras och blir mer fettrik och svår att spola ner i toaletten. Det beror på att bukspottskörteln inte kan tillverka lika mycket enzymer så att tarmen kan bryta ner fettet i maten.

Ibland kan diabetes vara det första tecknet på cancer i bukspottkörteln. Det rör sig då om så kallad åldersdiabetes eller typ 2-diabetes. I de här fallen saknas de faktorer som normalt brukar förklara åldersdiabetes, till exempel övervikt.


Hur ställer läkaren diagnosen?

Flera av de första symtomen vid cancer i bukspottkörteln är desamma som vid sjukdomar i magsäcken eller tjocktarmen. Det är därför vanligt att läkaren börjar med undersökningar som till exempel gastroskopi och röntgen av tjocktarmen, särskilt när tecken på gulsot saknas. Dessa undersökningar kan dock inte upptäcka en cancer i bukspottkörteln. Det enda helt säkra sättet att upptäcka cancer i bukspottkörteln är att ta ut en liten bit vävnad och undersöka dess celler i mikroskop. Provet kan tas ut med en tunn nål samtidigt som bukspottkörteln undersöks med ultraljud eller datortomografi.

Om patienten ska opereras brukar man inte ta något vävnadsprov från tumören i bukspottkörteln före operationen. Om läkaren däremot vill använda någon annan behandling än operation måste man först säkert veta att det är cancer innan behandlingen startar. Ultraljud är ofta den första undersökning som görs om läkaren misstänker cancer i bukspottkörteln. Undersökningen är enkel och innebär att ofarliga ljudvågor sänds in mot körteln från en sond som förs över patientens buk. Genom ekot från ljudvågorna kan man få fram en bild på en bildskärm. Av bilden kan läkaren avgöra om något onormalt finns i buken. Datortomografi är en annan röntgenmetod. Den används framför allt för att avgöra cancerns storlek, växtsätt och spridning. Genom datortomografi får man bland annat veta hur tumören växer i förhållande till andra organ och blodkärl, något som är viktigt att veta inför en eventuell operation. Vid undersökningen får patienten ligga på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten. En avancerad dator sammanställer bilden som sedan visas på en bildskärm. Patienten ligger vid undersökningen på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten. Bilden sammanställs av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm


Olika behandlingar mot cancer i bukspottkörteln

Läkaren kommer att diskutera många olika frågor med patienten för att kunna välja den behandling som passar bäst.

Kirurgi
En förutsättning är att cancern inte har spridit sig utanför bukspottkörteln, exempelvis in i de större blodkärl som finns alldeles utanför bukspottkörteln eller gett upphov till metastaser, dottertumörer, i andra organ. Patientens allmäntillstånd måste också vara gott eftersom ingreppet är stort och påfrestande. Den vanligaste operationen för bukspottkörtelcancer kallas Whipples operation. Körtelns högra del tas bort eftersom det är där som cancern växer i de flesta fall. Ibland opereras också en del av mittdelen bort. Samtidigt tas tolvfingertarmen bort samt en liten bit av tunntarmen, gallblåsan, en del av gallgången och ibland nedre delen av magsäcken.

Strålbehandling och cytostatika
Så vitt man vet i dag kan cancer i bukspottkörteln inte botas vare sig med cytostatika eller strålning. Ibland ges cytostatika under 6 månader efter operationen för att minska risken för återfall något. Ibland ges behandlingen före operationen för att göra tumören mindre.

Lindrande behandling
När cancern växer så att den inte kan opereras eller när den kommer tillbaka efter operationen finns det flera saker man kan göra för att lindra symtomen för patienten. Detta kallas palliativ behandling och kan bestå av mindre kirurgiska ingrepp, cytostatika- eller strålbehandling, smärtlindring, behandling av klåda och läkemedel mot illamående etc.

Prognos
Den enda metod som i dag kan bota cancer i bukspottkörteln är operation. Tyvärr upptäcks de flesta fall av cancer i bukspottkörteln så sent att patienten inte kan opereras. Chansen att bli frisk är då mycket liten. Endast cirka 10 procent av de som kan opereras blir botade. Cytostatikabehandling och strålning kan inte bota men cytostatikabehandling efter operation ökar chansen att bli botad till 20 procent.


annons




Artiklarna på sidan är inte skrivna av läkare och ska endast ses som ett kompliment till en läkares bedömning. Vi tar inte ansvar för eventuella faktafel.