Välkommen till Bukspottkörteln.se. Här förklarar vi allt om hur bukspottkörteln fungerar, varför den är så viktig och vilka sjukdomar och åkommor som kan drabba den.

Bukspottkörtelns funktion

Bukspottkörteln, pankreas, är en stor körtel som ligger bakom magsäcken uppe till vänster, mellan tolvfingertarmen och mjälten. Bukspottkörteln är mjuk och mellan 15 och 20 cm lång. Den har två olika uppgifter. Den ena är att tillverka insulin som reglerar sockerhalten i blodet. Den andra uppgiften är att avsöndra en vätska, bukspott, till tarmen, med enzymer som behövs för att bryta ned maten och bikarbonat som neutraliserar syran i maginnehållet. Annars skulle syran fräta sår på tolvfingertarmen. Varje dygn tillverkar körteln 1,5 till 2 liter bukspott.


bukspottkörteln bild

Akut bukspottkörtelinflammation

Akut bukspottkörtelinflammation beror oftast på att man under en längre tid druckit för mycket alkohol. Den kan också bero på problem med gallsten, men det är ovanligt. När man första gången drabbas är det oerhört viktigt att man gör allt för att undvika att drabbas av flera akuta bukspottkörtelinflammationer. Om man drabbas flera gånger kan inflammationen bli kronisk. Man bör avstå helt från alkohol en längre tid och samtidigt ta sig tid att tänka igenom hur man kan förändra sin livsstil för att undvika ytterligare bukspottkörtelinflammationer i framtiden.


Kronisk bukspottkörtelinflammation

Vid kronisk bukspottkörtelinflammation har man haft så många akuta eller allvarliga bukspottkörtelinflammationer att bukspottkörteln förstörts och inte går att reparera. Detta innebär en påfrestning på kroppen. Kroppen påverkas på olika sätt. Matspjälkningen och blodsockerbalansen försämras vilket i sin tur kan orsaka diabetes. Dessutom måste man hela tiden tänka på att ta hand om bukspottkörteln eftersom den blivit extra känslig, som till exempel att helt vara utan alkohol. Läs mer om inflammation i bukspottkörteln.


Diabetes och bukspottkörteln

Diabetes och bukspottkörteln Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker och olika behandlingar. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög.

Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera. Kroppens immunsystem angriper och förstör de celler i bukspottskörteln som producerar insulin. Forskarna vet inte varför detta sker.

Vid diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes, kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men inte så mycket som kroppen behöver. Typ 2-diabetes brukar ha mer smygande symtom än vid typ 1. Själva symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Mer om sambandet mellan diabetes och bukspottkörteln.


Cancer i bukspottkörteln

De flesta som drabbas av bukspottkörtelcancer är över 65 år. Symtomen är ofta otydliga och diffusa, men kan vara gulsot, smärta i magen och aptitlöshet. De kommer ofta i ett sent skede av sjukdomen. Cancer i bukspottkörteln är en av många cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men deras gemensamma nämnare är att de börjar med att ett fel uppstår i någon av kroppens celler. Cancern börjar oftast i den gång som finns i körteln och som bukspotten rinner genom. En cell börjar dela sig ohämmat och efter en tid, ibland flera år, bildas en tumör.

Man vet inte mycket om orsaken till cancer i bukspottkörteln. Den enda säkert bevisade riskfaktorn är rökning. Enligt olika undersökningar löper rökare dubbelt så stor risk som icke-rökare att drabbas. Cancer i bukspottkörteln är ovanlig bland yngre personer, tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor. Varje år får omkring 900 personer i Sverige cancer i bukspottkörteln.


Symtom på bukspottkörtelcancer

Symtomen på cancer i bukspottkörteln är ofta diffusa och kommer i ett sent skede av sjukdomen. Gulsot (ikterus) är ett vanligt symtom ibland tillsammans med klåda. Ett annat symtom är smärta i buken. Aptitlöshet och viktminskning är andra vanliga symtom. Dessa symtom leder till energibrist som i sin tur kan leda till trötthet, retlighet och nedstämdhet. Avföringen förändras och blir mer fettrik och svår att spola ner i toaletten. Ibland kan diabetes vara det första tecknet på cancer i bukspottkörteln. Det rör sig då om så kallad åldersdiabetes eller typ 2-diabetes. I de här fallen saknas de faktorer som normalt brukar förklara åldersdiabetes, till exempel övervikt. Mer om detta i avsnittet bukspottkörtelcancer.


annons




Artiklarna på sidan är inte skrivna av läkare och ska endast ses som ett kompliment till en läkares bedömning. Vi tar inte ansvar för eventuella faktafel.